Eriks saga
Vargen och myggan
En liten hungrig mygga var ute på jakt. Då fick den syn på en stor men snäll varg.
-Äntligen mat, tänkte myggan och bet vargen i nosen. Vargen blev arg, skrek till och tänkte slicka i sig
myggan. Då bad myggan:
-Låt mig få leva, så lovar jag att hjälpa dig i stället någon annan gång.
-Och det menar du att jag ska tro på. Du som är så liten så att du knappast syns. Men eftersom jag är en snäll varg så får du flyga din väg, sa vargen.
Några dagar senare befann sig vargen i en beteshage med kor.Bonden som ägde korna fick syn på vargen och sprang in och hämtade sitt gevär. Han laddade geväret och tog sikte på vargen. Vargen såg bonden och blev så rädd att han knappt kunde röra sig. Han ylade så högt att myggan kunde höra det. Myggan flög dit på en gång och satte sig på bondens haka och stack till. Då måste bonden klia sig på hakan.Han tappade geväret, som hamnade i en vattenpöl och inte gick att använda sedan.
Senare på dagen träffades myggan och vargen.
-Tack ska du ha myggan för att du räddade mitt liv, sade vargen. Aldrig mer ska jag håna någon för att han är liten.
