Klass 7A

DE TRE BREVEN

Det var en gång, för väldigt länge sedan, tre möss som bodde i en övergiven lada i skogen. Den snälla musen, den lata och den sluga. En bit bort från skogen, ute på landet, ligger det stora kungliga slottet.

En dag var den lilla snälla musen ute och gick. Han gick så långt så att han såg det stora slottet träda fram bland träden. Plötsligt kom en soldat gående på grusvägen, som leder upp till slottet. Han fick syn på musen och ropade glatt: - Hej på dig lilla mus! Skulle du vilja hjälpa mig med en sak? Det är så att kungen har tre väldigt viktiga brev som måste lämnas till hans bror nu i kväll. Men vägen som leder dit är väldigt smal och gropig, så för oss människor skulle det ta en evighet att komma fram. Men för dig, som är en liten och smidig mus skulle det nog inte ta så lång tid. Kungen skulle bli väldigt tacksam kan jag lova, och du får en fin belöning som tack när du kommer fram.
- Okej, det går jag med på. Pep musen svagt.
- Vad bra! Men kom ihåg att du måste följa vägen hela tiden, och inte vika av. Lycka till. Önskade soldaten och räckte över breven. Sedan gick han bort längs vägen.
Musen tog ett fast grepp om breven och gick tillbaka in i skogen. Vägen hem kändes mycket längre, nu när han hade tre stora brev att släpa på. Den lilla musen var alldeles svettig när han äntligen såg ladan.
Hur ska jag orka bära breven ända bort till kungens bror, när jag knappt orkar bära de den här biten in i skogen? Tänkte musen uppgivet.
Då fick han syn på den tjocka lata musen som satt och slöade borta vid en gran och åt på någonting.
Jag kanske kan fråga honom om han vill hjälpa mig bära breven. Tänkte den snälla musen och sprang bort till den lata musen. När han berättade att de skulle få en belöning blev den lata musen genast gladare och sa:
- Om vi får belöning följer jag med! Vi kanske kan fråga den sluga musen om också, då kan vi ta ett brev var.
De två mössen skyndade bort till den sluga musen som satt och läste en bok inne i ladan. De berättade sin plan för musen, och sa att de skulle få belöning om de lyckades.
Den sluga musen nickade fundersamt.
- Vi kan göra ett försök... Svarade han, men mumlade sedan tyst, så att de andra mössen inte hörde:
- Jag ska nog få tag på belöningen själv på något vis.
Senare på eftermiddagen gick de tre mössen bort från ladan med varsitt brev i famnen. Väl ute på den slingriga vägen sa den snälla musen:
- Soldaten sa att det var mycket viktigt att vi följde vägen ända fram.
De började sakta gå längs vägen. När de hade gått en bit började den lata musen dra sig undan och gå väldigt sakta. Rätt som det var hoppade den lata musen av vägen och sprang in i skogen. Han skulle nämligen ta en genväg, så att han fick hela belöningen själv. Han gick, och gick, plötsligt hade han gått så långt att han inte såg vägen han kom från längre. Den lata musen blev rädd och visste inte var han var. Han hade gått vilse.
Samtidigt ute på vägen vände sig den snälle musen om och frågade den sluge:
- Var är den lata musen?
- Han kom nog bara på efterkälken. Men jag kan gå och leta efter honom för säkerhets skull sa den sluga musen slugt, för han hade inte alls tänkt leta efter den lata musen. Han visste nämligen att på en närliggande väg brukade det åka hästkärror, så den sluga musen tänkte hoppa på en kärra som åkte förbi. Han sprang in i skogen och sedan ut på en större väg. Efter en stund kom en kärra farande, han tog sats och kastade sig upp på hästkärran. Men det han inte visste var att kärran inte skulle förbi kungens bror, utan den skulle åt andra hållet.
Samtidigt på den slingriga vägen gick den snälle musen. Han gick i flera timmar och till slut såg han ett ganska litet slott träda fram. Han log belåtet och sprang den sista biten.
Den snälle musen knackade utmattad på den stora träporten. Kungens bror öppnade och frågade sedan:
- Vem är du lille vän?
- Jag kommer med ett brev från kungen sa musen och räckte över brevet.
-Oj, tack så mycket! Sa kungens bror och sken upp.
- Nu ska du få en belöning av mig för ditt goda arbete.
- Men jag har bara ett brev med mig, för de nadra två har mina bröder...sa snälla musen ledsamt.
- Men det gör inget för det står samma sak i de andra breven. Det är så att jag och min bror brukar skicka flera brev för att vara säkra på att de kommer fram! Men det här ska du ha som belöning sa han och räckte fram en liten korg med ost.
- Tack för hjälpen än en gång! Hej då sa kungens bror sedan.
- Tack för osten sa musen och började sakta gå hemåt. När han gått en bit såg han de andra mössen komma gående på vägen.
- Vart tog ni vägen? Frågade den snälla musen.
- Jag försökte gena genom skogen, men då kom jag vilse. Svarade den lata musen.
- Och jag liftade med med en hästkärra men då åkte den åt fel håll. Vad hade du för knep för att komma fram så fort? Frågade den sluga musen.
- Jag följde bara vägen. Sa den snälla musen.
- Det skulle vi också ha gjort... Sa den lata musen och suckade.
- Jag fick de här som belöning sa den snälla musen och höll upp korgen med ost. Men jag orkar inte äta upp alltihop, så vi kan dela på belöningen ändå.
De tre mössen satte sig ner vid vägkanten och mumsade i sig ostarna. Sedan gick de mätta hemmåt igen. Men den sluga och den lata musen har nog lärt sig en läxa. Att i de flesta fallen hjälper det inte att gena!