Klass 7A

Det var en gång en liten pojke som hette Peter. Det var lite före julafton. De enda han hade önskat sig var att få träffa jultomten. Hans föräldrar frågade honom hela tiden om det inte var något annat han önskade sig. Han svarade alltid nej. Föräldrarna var väldigt oroliga eftersom de visste att jultomten inte fanns på riktigt. De kom på att Peters farbror Elias kunde klä ut sig till jultomte. Nu var det bara 2 dagar kvar tills julafton och Peter hade tjatat varje dag hur mycket han ville träffa jultomten. Peters pappa, Thomas, hade en dag varit och köpt en jultomte-dräkt. När han kom hem från affären såg Peter påsen och trodde att det var en julklapp till honom. Han vart så himla nyfiken och ville verkligen veta var det var i påsen. Han sa att han skulle gå och lägga sig, men egentligen väntade han bara på att hans föräldrar skulle somna så han kunde få se vad det var i påsen. Peter var trött och på väg att somna flera gånger men han lyckades hålla sig vaken. Nu hörde han att föräldrarna gick och la sig. Han gick ner och såg att påsen låg kvar på samma ställe. Nu stod han med påsen i handen och han tyckte det var jätte spännande. Han öppnade påsen och såg att det var en tomte-dräkt i. Han vart väldigt besviken och fattade ingenting. Men sedan såg han att det låg en lapp längst ner. På lappen stod det: Hoppas dräkten passar Elias ! /Thomas. Nu vart Peter ännu mer förvirrad. Finns inte jultomten? tänkte han. Han gick genast upp och la sig. Även fast han inte ville så grät han. Han kunde först inte somna för han tänkte så mycket på det som låg i påsen. Men tillslut somna han. Dagen efter ville inte Peter stiga upp först. Det var dan före julafton. Peter var ledsen hela dagen och Thomas och Christina, Peters mamma, undrade vad som hade hänt. Peter berättade inte utan var bara men ledsen. Det var nu kväll och Peter ville inget annat än sova. Han gick snabbt och la sig. Nästa morgon när han vaknade kom han på att det var julafton. Han vart så glad! Men sedan kom han på det som låg i påsen. Han var inte lika glad nu nå längre. Hans föräldrar kom in och dom var väldigt glada. Peter spelade med eftersom det var julafton trots allt. Han tänkte inte på påsen nånting på nästan hela dagen. Nu var klockan 6 och Peter hade hört att det är då som jultomten kommer. Han hörde att någon ringde på på dörren. Han rusade dit och öppnade den. Det var jultomten som stod där utanför. Han kunde inte tro det. Men sedan kom han på det med påsen. Han gick fram till jultomten och ryckte av skägget och sa: Jag vet att det är du Elias !! Elias, Thomas och Christina bara stod där och visste inte vad dom skulle ta sig till. Dom gick och bad om ursäkt och tillslut hade Peter lugnat ner sig och förlåtit dom. Så jultomten finns inte på riktigt? frågade Peter bekymrat. Precis som Thomas skulle svara ringde det på på dörren. Alla kollade på varandra och tänkte på vem det kunde vara. Peter gick och öppna. Utanför stod den riktiga jultomten, med släde och allting! Han vart helt förvånad. Dom andra kom och kollade och vart också förvånade. God jul Peter! sa tomten och gav honom en säck med presenter. Tack så mycket! sa Peter. Och god jul till er andra också, sa tomten. Tomten var precis på väg att gå när Peter frågade om han kunde stanna. Tyvärr sa tomten, jag måste åka vidare till andra familjer. Okej, sa Peter lite besviket. Men jag kommer tillbaka nästa år ! sa tomten. Gör du? sa Peter och nu vart han riktigt glad. Ja, jag lovar! svarade tomten. Tomten gick till sin släde och åkte iväg. Ska du inte öppna dina presenter? frågade Christina. Jo! svarade Peter och öppnade alla med en gång. Det var bara presenter som Peter hade önskat sig fast inte sagt något om. Var presenterna bra? frågade Christina. Dom var bäst! sa Peter. Nu hade det blivit sent så Peter skulle sova. Har dagen varit bra? frågade Thomas och Christina. Ja, det var den bästa dagen i mitt liv! svarade Peter. Vad bra då! svarade Thomas. Ja. God natt, sa Peter och somnade direkt. SLUT!